LinneaMariusson

Jag kommer aldrig glömma
Hur dina händer försiktigt tar på mig
Du ser orkildig och liten ut
Men jag visste vad du ville
Och jag vill det med
Dina mjuka läppar
Som nuddade mina
Ditt lende
Det får mig att skratta
Jag kunna inte sluta le med dig
Du gjorde mig lycklig
Jag saknar kännslan




Nu är det fredag och jag vill göra något kul, jag hoppas alltid på en massa men det händer ju aldrig något, mitt liv går åt helvete och jag tycker inte om det, vill bara supa mig full och glömma allt, göma mig från kännslan och människorna, tycka att livet är underbarat och ha känslan att jag fortfarande vill leva. Men det känns så depprimerande att sitta för sig själv och dricka, men igentligen vad gör det. jag är deppig och mitt liv är depprimerande. jag klara det snart inte längre. alla sviker och lämnar mig. ingen är kvar. jag sitter här själv, som alltid. men jag trodde förut att mitt liv var förändrat, du fick mig att tro det. men du svek mig som alla andra. jag hatar när folk säger en massa men inte menar det. vrf gör man så, om jag var/ är så viktig för dig tycker jag att du borde ha tid för mig när jag har mod nog att försöka förlåta dig. men det har du ju inte, hur fan ska jag då kunna förlåta dig? alla säger att jag har rätt till att vara arg, sur och ledsen. men även om jag har det, och kanske är det så vill jag inte vara det. inte på någon. jag orkar inte med det. jag vill ha ett liv, typ det som jag hade förut. men ett bättre, lr jag kanske har för höga krav på världen, det kanske inte finns en sån värld och vänska som jag vill ha. som jag trodde fans. jag kanske kräver för mycket. Vill dränka allt i sprit och droger.