LinneaMariusson

Åkte med Tessa i går till sthlm för att hemta Ella. Det var ju typ 2-3 vekor sen vi träffades, känndes lite konstigt och stellt. Men vi får hoppas på att det blir bättre om vi är mer. Men det jobbigaste var när hon pratade om honom... Jag kan typ inte förstå det. Madde tycker iaf att jag ska komma över det snart. Men det är så svårt. Mitt självförtroende åker ner som fan när det här händer... Borde jag glömma det, och det andra? Jag kanske borde tänka mer framåt och glömma allt det som har varit?! Är det en bra sak att göra, att försöka raddera allt?! Kan man göra det och sen börja på något nytt? Är det så det funkar? Är det så enkelt?, Enklare sagt än gjort kanske..

Var i går iaf med Anna, Natta och Steffi. Var typ as läääänge sen. Det var ju kul, Vi var hemma hos mig och spelade biljard och sjöng sing star ^^ Sen drog vi till Anna i Mariefred och sova där. Hyrde även Sex And The City. Den har jag viljat sätt länge, Det var as bra.. Dom verkar ha så bra liv, vill jag också. Rekomenderar den filmen :D




Allt känns typ hellt jävla upp och ner i mitt huvud och min kropp. Mitt humör ändras gämt. Jag vet inte om jag känner igen mig själv länge, har jag nog inta gjort på ca 1-2 år. Men det blir ju bara värre och värre.
Vart tog den glada liv fulla tjejen vägen?